Det växande hatet – en personlig reflektion

Jag är som vanligt inte helt övertygad om att det bara finns en orsak till att något är som det är. Den här gången gäller det rasism och islamofobi.

Jag läste tidigare idag ett inlägg med efterföljande kommentarer om hur rasismen och intoleransen ökar omkring oss. En del av upprinnelsen till det hela var följande som snappats upp bland kommentarerna till en tidningsartikel:

”Tyskland är det enda som kan rädda oss från islamifieringen av Europa”.

I kommentarerna till inlägget berörs hur det kan komma sig att dessa värderingar finns och en sak som nämndes var föräldrar som aktivt överför sina attityder till sina barn. Personligen tror jag inte att föräldrars direkta åsikter påverkar i stor utsträckning eftersom jag inte tror det finns så många med uttalade åsikter av det här slaget. Då tror jag att de uteblivna attityderna är ett större problem.

Jag tror att okunskap, oförmåga att se saker ur olika perspektiv samt att vi ofta inte pratar om saker utan låter spekulationer härja fritt är en stor bov i dramat.

Tystnad dödar inte – den göder
Under min uppväxt upplevde jag aldrig några särskilda attityder, vare sig av ena eller andra slaget, men jag hade ändå med mig någon typ av ”hat” en bra bit upp i tonåren. Jag vet inte ens om någon visste om mitt ”hat” eftersom det aldrig pratades om sådana saker.

”Hatet” tog nog inte slut förrän jag bröt upp och flyttade till en annan stad. Då hade det tagit sig uttryck i en helt oemotsagd främlingsfientlig uppsats på gymnasiet, en vurm för litteratur om Hitler och inre hatiska tankar och fantasier om verbala och fysiska aktiviteter mot invandrade och nyinflyttade. Jag kände dem inte. De var annorlunda. Jag svor inom mig och eggade mig själv. Ingen visste något. Ingen sa något och det gav bränsle till mitt ”hat” eftersom ingen sa att jag gjorde fel. Om jag hade hamnat i fel sällskap hade jag kunnat falla långt.

Det här förklarar inte allt, men en del och jag vill att vi pratar om det. Tillsammans.

Annonser

Om sandlyckan

Här skriver jag ner tankar om vad som händer omkring mig. Det pågår massor av icke-fungerande debatter som inte leder någonvart och här kommer försöka titta på några av dessa ämnen på sätt som inte görs på så många andra ställen. Jag ska försöka lyfta fram saker som tycks ha förbisetts.
Det här inlägget postades i demokrati, livet, samhälle och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s