Har vi ett samhälle som utvecklas?

För att ett samhälle ska utvecklas och bli bättre behöver saker göras. Det behöver byggas, renoveras, rivas, anläggas och tas bort. Ett samhälle där det inte görs någonting står still och blir långsamt sämre. Därför är det viktigt att öppna upp för dialog och vilja förstå föreslagna förändringar och inte bara sätta hälarna i backen och vägra förändring.

Den senaste veckan har jag fått upp ögonen för ett planerat förskolebygge vid Furulundsskolan i Halmstad. Föräldrar fasar och rasar över att ett av skolgårdens sista gräsområde tas i anspråk medan styrande och utförande inte alls tycker att det är så. Åtminstone får jag den uppfattningen via tidning och Facebook. Men är bilden verkligen så? Jag frågade vidare och tror inte den förmedlade bilden stämmer, men mönstret känns bekant.

Eftersom Halmstad behöver förskoleavdelningar i massor för att klara de stora barnkullarna är det på intet sätt utvecklande för kommunen att vi vägrar nödvändig utveckling. Totalvägran är nämligen den bilden som förmedlas till mig, att föräldrar anser att bygget är galet och absolut inte får äga rum. Det infinner sig även en svag känsla av NIMBY, av många kanske mer förknippat med vindkraftsutbyggnad där samma bild av totalvägran förmedlas.

När det i media rapporterades och debatterades om den stora nedskärningen av lärartjänster på gymnasiet härom året fick jag lite samma känsla, känslan av att det är något som saknas i bilden som förmedlas i nyhetssändningar, diskussionsprogram, debattartiklar och insändare. Vet alla kritiker egentligen vad de klagar på? Egentligen?

Det finns en del som inte alls vet vad flertalet av kommunens politiker gör, vilken tid de lägger ner eller hur mycket de får i ersättning. Det är nog heller inte många icke politiskt engagerade som bryr sig om andras upplevelser och problem. Bryr sig föräldrarna med barn på Furulundsskolan om vindkraftsutbyggnaden utanför Åled? Bryr sig Frösakullsborna om deponin utanför Trönninge? Bryr sig Snöstorpsborna om den nya Steningeskolan? Listan kan göras lång.

Det kanske har blivit dags att backa undan litegrann, andas, höja blicken och försöka fundera över vart vi vill att vårt samhälle ska utvecklas i stort. Om vi börjar engagera oss i eller fundera på andra frågor än bara de allra närmast oss själva kommer vi kunna få bättre förståelse för hur andra upplever situationer som motsvarar våra och hur den större helheten ser ut. Det är det våra förtroendevalda och tjänstemännen försöker göra varje dag.

Så, dra upp hälarna ur myllan och erbjud och efterfråga dialog med de politiker och tjänstemän som bestämmer och utför. Förklara. Fråga. Fundera. Förstå. Då blir ni med och bestämmer och det är först då demokratin blir riktigt verklig. Det är då vi får ett samhälle som utvecklas och blir bättre och inte står still och och förfaller.

Annonser

Om sandlyckan

Här skriver jag ner tankar om vad som händer omkring mig. Det pågår massor av icke-fungerande debatter som inte leder någonvart och här kommer försöka titta på några av dessa ämnen på sätt som inte görs på så många andra ställen. Jag ska försöka lyfta fram saker som tycks ha förbisetts.
Det här inlägget postades i debatt, demokrati, samhälle. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s