Nytt bränsle till vindkraftsdiskussionen

Enligt statistik från Energimyndigheten stod vinkraften för 3,51 TWh 2010 vilket är 2,4 procent av den totala elproduktionen. Regeringens energimål säger att 2020 ska vindkraften stå för 30TWh varav 10TWh beräknas vara placerad i vattenbaserade områden. Produktionen verkställdes av en installerad effekt 2019 MW fördelat på 1655 verk.

Vad innebär detta?

I medeltal producerade varje verk 2019/1655 MW = 1,22 MW.
Vidare producerade varje verk under ca 3510 /1,22 = 2877h 11min = 119d 21h 11min som är ungefär en tredjedel av en maximal produktionsdrift.

Det finns åtminstone två ytterligheter att tänka på för att uppnå regeringens energimål till 2020. Det ena är att antalet vindkraftverk behöver ökas med 200 procent om driftstiden höjs till det maximala eller om driftstiden bibehålls vid 2010 års nivå måste antalet vindkraftverk öka med 750 procent dvs. mer än 12000 nya kraftverk á 1,2MW.

För eller emot utbyggnad

Det kan verka som att jag är emot utbyggnaden av vindkraft men så är faktiskt inte fallet. Jag är bara rädd att utbyggnaden går alldeles för fort och att det kommer att få allvarliga konsekvenser långt allvarligare än att stanna upp en stund och fundera. Särskilt när det handlar om 12000 kraftverk motsvarande en 750 procentig ökning.

Det finns som i många debatter två sidor som står och stångar mot varandra och egentligen inte kommer någon vart och jag vill försöka minska friktionen mellan sidorna genom att belysa några saker.

En stor anledning till motstånd kan vara avundsjuka. Jag håller med insändarskrivaren i dagens Hallandsposten om att en lösning där fler får ta del av den ersättning som idag går till markägarna borde vara bra. Fler blir nöjda och utbyggnaden går fortare. Dock anser jag inte att problemet är löst.

En annan del är den undermåliga kunskapen om bieffekter som finns vilket hänvisas till i en annan insändare i dagens Hallandsposten. Hittills har alldeles för lite hänsyn tagits till existerande forskning och det kan komma att få skrämmande effekter när vi pratar utbyggnad av den här digniteten, en park om ca 100 kraftverk utanför Knäred. Effekterna blir större ju större kraftverk man bygger och ju större parker som byggs. Då måste också reglerna ändras. Det finns även andra rent biologiska anledningar till att tänka efter en gång extra och det har jag redan varit inne på i ett tidigare inlägg.

Vid etablering av stora kraftverksparker med stora kraftverk bör säkerhetsavståndet öka för att att säkerställa att närboende inte drabbas. Om parterna kommer överens om en ersättningsmodell som alla blir nöjda med kan existerande regler bibehållas men när förskole- och skolverksamhet eller annan offentlig verksamhet ligger i närområdet kan säkerhetsavståndet inte diskuteras och jag anser att 500 meter är för lite.

Med detta som grund anser jag att existerande forskning måste tas hänsyn till för att minska risken för påverkan från stora kraftverk eller stora parker. Vidare bör det ske en förbättring av ersättningsmodellerna så att fler närboende och grannar kan få ta del av pengarna som ges.

Om inte dessa två saker beaktas är jag rädd att jakten på att uppfylla regeringens energimål kommer göra oss illa.

Annonser

Om sandlyckan

Här skriver jag ner tankar om vad som händer omkring mig. Det pågår massor av icke-fungerande debatter som inte leder någonvart och här kommer försöka titta på några av dessa ämnen på sätt som inte görs på så många andra ställen. Jag ska försöka lyfta fram saker som tycks ha förbisetts.
Det här inlägget postades i debatt, energi, natur, politik, vindkraft och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s